Tänk Lill Lindfors – och hennes fantastiska ”Fri som en vind” från albumet Du är den ende, 1967.
Vi är vid Ölands norra udde i vårt ambulerande hem! Bor där! Bara så där … hur gick det till …
Aldrig ens min vildaste fantasi har jag sett mig/oss framför mig runtkuskandes i en husbil – om möjligt, ännu mindre i en husvagn – men det vore att ta i för mycket.
Läs och lär om hur det kan gå till när en raskt och utan dröjsmål byter ”fot” och med emfas hävdar – ”det är ju det som jag sagt precis hela tiden …” 😉
Betraktelsen i helhet finns att läsa på sajten Silver Society där jag sedan ett par månader är medarbetare under vinjetten … ja, gissa! Hemtrevnad – förstås!
/Svante
