Vad i hela fridens namn ska en göra för att bli bjuden på en lunch som denna?
Det syns väl hur gott det är och dessutom helt vegetariskt!
På tallriken: Friterad potatis, potatiskräm, picklad potatis, bakad spetskål med ”Svegro Örtpesto Grönkål”, puffade fröer, färska örter. Vatten i glaset.
Nåväl, låt mig ta det från början med den ”gröna” drinken, som för ovanlighetens skull smakade riktigt, riktigt gott – och inte som så ofta, en besk medicin som en bara tar ett djupt andetag inför, blundar och sväljer. Missade tyvärr ingredienserna …
På fatet till höger, snacksen: Rödbetstartar på rökta rödbetor, Svegro Örtpesto Koriander, sojamajonnäs, sesamfrön – som smakade fantastiskt!
Totalsynkroniserade förberedelser i köket av kockarna på Stockholm Culinary Team.
Och till sist – sista handen vid upplägget, innan tallrikarna med huvudrätten bärs ut till en, såväl hungrig som nyfiken, samling av inbjudna, journalister, bloggare, influencers – och gud vet alla olika benämningar vi har i det nya mediasamhälle som vi verkar i …
Var är vi då – och varför? Kanske allt för uppenbara och lätta ledtrådar på bilden …
Vi är ute i Svegros gigantiska, det sägs motsvara åtta (8) fotbollsplaner, odlingsanläggning i Svartsö på Färingsö, en halvtimme västerut från Stockholm och förbi Drottningholm.
Familjeföretaget Svegro som funnits här ute ända sedan 1960 och odlar sallat och ekologiska kryddörter i i små ”portionskrukor” + packar grönsaker och potatis. Ingen torde ha missat deras produkter som säljs i vartenda snabbköp i hela Sverige. Imponerande vilken roll de tagit, och vilket ansvar att förvalta, med denna gigantiska produktion.
Vi premiärtestar en helt ny produkt – ja, självklart har de själva testat, gång på gång, under de två år som hela utvecklingsprocessen tagit – som börjar säljas i butik redan nu på måndag den 8 april.
Och frågan som vi all tänker, och någon säger högt, är varför har ingen gjort det här förut …?
Här återvinns något som kallas för ”Räddat Grönt”. Alltså produkter härifrån växthusen som av olika anledningar inte kan säljas även om kvalitén är densamma. Det kan röra sig om överproduktion, för små plantor eller smärre ”skönhetsfel”. Plantor som annars skulle ha gått direkt i komposten kommer nu till användning. Och handen på hjärtat – är inte vi svenska konsumenter väldigt krassa och ratar allt som inte ser perfekt ut i butiken.
Av detta utrangerade, eller hur en nu ska benämna det, kryddgröna tillverkas nu tre olika soters pesto: Koriander- basilika- eller grönkålsbaserade. Alla goda – men grönkålen godast. Smakar lite som svensk ”sisu”!
Att vandra runt i anläggningen ger en nästan surrelistisk känsla … Håll i Er!
Krusbladiga persiljehimlen! + en liten, liten människa i vårt sällskap!
Alla iklädda skyddsvästar och av hygieniska skäl strängt förbjudna att vidröra någon av plantorna.
Persilja, persilja, persilja … som övergår i gräslök …
Mer gräslök! Med uppstickande katter bland hermelinerna lite här och var.
Förpackningskonst.
Från ax till limpa. Växtlighet i alla stadier …
… som sakta rullar på odlingsbandet åt höger – mot skörd längst bort
Den så kallade ”grokammaren” – första stadiet i fröets livscykel!
Här är det plocksallat som är på väg mot skörd – se nästa bild.
Här är slutledet i odlingscykelns ”löpande band” där varje planta, här plocksallat, får en handpåläggning och fula eller vissnade blad rensas bort. Ett arbetsmoment som är helt omöjligt att automatisera. Tack och lov hinner jag tänka!
Containern met utsorterad sallat. Hade det gjorts pesto av sallat, tänker jag att det här bortsorterade borde ha kunnat återanvändas. Som sagt, vi konsumenter är väldigt kräsna på utseendet – oavsett smaken.
En kollega, Malin Nordblom, webbredaktör på Gourmet. Vi har oerhört trevligt, och en suverän kollegial känsla, när vi är ute på den här typen av pressvisningar.
Fascinerande att på hela denna jätteanläggning jobbar inte mer än 90 personer och inga 2- eller 3-skift, bara dagtid. Förra sommarens värmebölja måste ha varit HELT olidlig för personalen här – vilket vi också får bekräftat med temperaturer upp mot 50+. Många valde då att lägga om sina arbetstider och började väldigt, väldigt, tidigt …
Intressant också att höra om de helt osannolika toppar som vårt lands intensiva storhelgsfirande ger upphov till i en produktion som den här. Julhelgen förstås, men ännu mer påsken + framförallt, midsommar – som alltid toppar i kraft av få helgdagar.
Tre sorters pesto. Och nej – detta är inget sponsrat/köpt inlägg.
Jag tycker bara att det är en så fantastiskt lyckad produkt. Och till stor del, förutom deras egna ”Räddade Gröna”, baserad på svenska råvaror. Inte olivolja, utan solrosolja. Inga nötter, utan solrosfrön. Inte lagrad italiensk ost, utan västerbottensost …
Det gröna och lite ”grova” keramikfatet, en favorit sedan mer än 25 år som vi använder till ALLT, är skapat av Gertrud Båge/Blås & Knåda.
En hårt arbetande bloggare … 😉
/Svante
